YEAH
haha, riktigt härlig bild! :)
ÅÅHH, vilken otroligt söt bild!
Önskar verkligen att man själv kunde göra något för dig, men kan väl inget anant än att säga att jag tycker du är en mycket stark och helt underbar person!
Kramar!
elsa, om det är okej så skulle jag vela skriva lite om ätstörningar. jag förstår hur du känner, been there. Men det går att ta sig ur detdär. Jag blev också sjuk 2010. Inte anorexi, men ortorexi. Idag skulle jag säga att jag är näst intill helt frisk. Det var svårt, det är svårt nu också men det går. Jag mår mycket bättre nu. Jag har fått mitt liv tillbaka, och det kan du också.
När jag skulle ”vända”, gå upp i vikt igen och försöka bli frisk var allt bara jobbigt. Det var ett rent helvete, med allt. För att inte nämna all ångest. Men jag kan inte säga annat än att det var värt det. Jag har aldrig mått så bra som jag gör idag, inte ens innan mina ÄS. Först nu känns det som att jag kan leva på riktigt. Jag orkar mer, jag är gladare och är näst intill ångestfri. Förr kunde det kännas underbart ifall jag bara smålog lite under en hel dag, nu är jag glad nästan hela tiden varje dag. Såklart kommer stunder då jag saknar mina då riktigt synliga höftben men jag ångrar inte att jag valt den rätta vägen. Den rätta är den svåra, eller hur?
Jag tycker att du är jätteduktig av vad jag har hört och läst i din blogg. Det finns ingen mening med att hålla det hemligt, hade jag inte tagit mod till mig och vågat be om hjälp, och våga ta emot hjälpen som jag fick, skulle jag kanske inte varit här. Jag vet inte. Men jag säger bara lycka till, jag tror på dig. Ifall du skulle behöva skriva av dig, eller något, till någon som varit i en liknande situation, skriv bara ifall du vill. Det var allt för mig. (:
