Igårkväll hörde jag mamma ropa från källaren " Arne, kom NU!". Jag kunde inte låta bli att skringa ner för att se vad som stod på. När jag kommer till tvättstugan sprutar det vatten från bastutakets spottar och kanterna av väggen. Mina första tankar är bara "nej, det här kan inte hända. Tänk om vi får vattenskada i hela huset eller något annat hemskt man inte tänker på att kan hända. Vi kan inte behöva flytta eller något nu. Det bara går inte." Hur som helst. Igårkväll fick vi stänga av vattnet. Pappa gick och hämtade dunkar med vatten hos grannarna. Men ändå tänk att inte kunna duscha, spola, diskmaskinen och typ tvätta händerna ordentligt...

---

I eftermiddags löste det sig när det kom en rörmockare hit som svätsade igen röret. För en timma sedan börjar det läcka igen! Det blir ännu en kväll/natt utan vatten i kranarna. Congratulations!