Några kompisar till oss har en liten flicka vid namn Hedda. Det är verkligen roligt för mig som älskar småbarn.

Jag har just läst ut ungdomsromanen Cirkeln. Denna bok var väldigt bra, en sån bok man inte kan sluta läsa när man väl kommit in i den. Däremot var den lite vuxen av sig och ganska extrem vissa gånger. Idag levererades fortsättningen, Eld hem till mig på beställning från mamma. Nu hoppas jag på att fortsättningen ska vara lika bra, spännande och oförutsägbar. 

Idag fick jag en fin blomma av några vänner. Det är fint att ha omtänksamma människor omkring sig som bryr sig om en och finns där. Tack till alla er där ute som stöttar mig på olika sätt!

Försöker starta upp med ett nytt skolarbete i SO. Jag har fått välja ett valfritt område inom historia och det jag valt är Afghanistan. Det finns mängder av texter att läsa på internet och jag lyckas inte hitta någon början på arbetet. Usch, ibland känns skolarbeten så sjukt svåra!

Trodde att mina blogginlägg skulle bli intressantare och bättre nu när jag kommit hem från sjukhuset. Men icke sa Nicke, just nu har jag så otroligt trist och jag gör verkligen lite saker om dagarna. Är hemma i huset hela tiden och försöker få tiden att gå. Jag kan helt enkelt konstatera att nu när jag knappt har något liv blir hittar jag väldigt lite inspiration till bloggen. Jag ska göra mitt bästa för att bättra mig!

Till skillnad från många andra tycker jag att det är riktigt skönt att vädret är grått och blött just nu. Detta beror förstås på att jag själv sitter inne hela dagarna. Det skulle kännas ännu tyngre och jobbigare att sitta fast här inne om solen sken där ute. Jag hoppas på att det dåliga vädret ska hålla i sig ett tag till och att jag snart får tillåtelse att göra någonting över huvud taget.

Nu har vi sett resultat av inneliggandet på sjukhus och jag har lärt mig att delvis släppa kontrollen och även lyckats få en början till en viktuppgång. Nu har jag kommit hem igen, och ska nu se hur det funkar att fortsätta hemma. Vi kommer att återvända till Umeå senare i maj för att jobba vidare och utvärdera. Hoppas verkligen att jag lyckas fortsätta med viktökning, för jag längtar så sjukt mycket efter att få tillbaka livet. Slippa vara så begränsad av vad jag får, och inte får göra. Jag vill vara fri!

Om ni undrar varför jag lagt ut väldigt få bilder som jag själv tagit när jag varit i Umeå så kan jag berätta att detta beror på att det är fotoförbud där. Jag har inte hållt reglerna fullt ut, men ändå haft kameran i vila mer än vanligt. Därför har det blivit mycket bilder hämtade från internet. Nu när jag är hemma igen kommer jag försöka fota mer igen, om jag har något att fota såklart.

De tre senaste dagarna har jag sett på film på kvällarna. Detta är något som jag under en lång period undivkt eftersom jag har svårt att koppla av ordetnligt och sitta still. Nu har jag blivit ombedd av personalen här, och därför tvingat mig själv att se film. Dessa filmer blev det:

Nu är det onsdag och jag har varit här på sjukhuset i 10 dagar. Jag har inte varit utanför byggnaden en enda gång. Alltså har jag inte fått någon riktigt frisk luft sen dess. Jag börjar känna att kroppen är ganska mosig och seg, jag saknar ljuset som finns där ute också. Förhoppningsvis dröjer det inte många dagar innan jag vistas utomhus igen!

När man ser hur andra har svårt med kvällsfikat som ska ätas här och man själv känner att man har orken att äta upp allt som ligger på tallriken och visa att det inte är farligt stärks självkänslan och självförtroendet. Att sedan sätta på sig hörlurar med grym musik och läsa fina kommentarer från er fina bloggläsare kan höja humöret ordentligt. Tack till er! Nu ska det toppas med att skrapa triss!

Nu när familjen var på besök hade de med sig saker som de vet muntrar upp mig. Min finurliga pappa har gjort en "trissmobil/trisskalender". Den fungerar ungefär som en chokladkalender som man har till jul, men nu skrapar jag en lott varje dag i hopp om att vinna pengar. Första dagen började bra, jag vann 10 kronor ;) !

Här i Umeå följer jag något som heter Matprogrammet. Då ska man äta 6 måltider om dagen, på bestämda tider. Frukost 7.30 är det som gäller. Varje dag, även på helger. Det är alltså ingen sovmorgon på helgerna. Ganska trist faktiskt, min personliga åsikt är att man på helgerna skulle kunna skjuta alla måltider en timme senare. Här är det bara att gilla läget.

Ikväll får jag besök av resten av familjen, pappa, Hugo och Agnes. Det blir roligt att få träffa den under kvällen och morgondagen. De ska få se hur det ser ut här och vara här under kvällen. Däremot kommer de att bo på patienthotellet eftersom rummet jag och mamma bor i endast har två sovplatser.

I eftermiddag har jag tagit blodprover för att kolla olika värden. När jag på morgonen fick veta att det skulle bli blodprover idag tänkte jag inte så mycket mer på det. När det väl var dags blev jag på helspänn och nästan nervös. Att sedan se hur ens eget blod pumpas ut genom en genomskinlig slang var också riktigt obehagligt. Något som underlättade lite var att jag fick EMLA-kräm i förväg (vilket gör att man tappar känslen på önskat område). Smärtan var alltså uthärdlig.

Jag har målat naglarna tillsammans med en annan tjej för att få tiden att gå. Det gäller att hitta saker att göra under tiden man är inlåst. Jag fick låna hennes coola grafittinagellack.